torsdag 26 augusti 2010

Adoption

Sitter och tittar på "sexton år och gravid" på MTV och där fick man följa ett par som bestämt sig för att adoptera bort sitt barn. De hittade verkligen världens finaste föräldrar som ville ha öppen adoption för att aldrig dölja för barnet vart det kom från och för att de biologiska föräldrarna skulle få följa sitt barn via bilder osv under dess uppväxt. Den biologiska pappan var inte lika säker som den biologiska mamman på att han ville lämna bort barnet och det var riktigt jobbigt att se honom pussa sin lilla son hejdå för att han ville behålla honom. När de sedan hade en adoptionscermoni där den biologiska mamman gav sitt barn till adoptivmamman så fattade jag verkligen inte hur hon kunde göra det. Att se den där lilla skrynkliga varelsen med fjunig nacke hamna i någon annans famn för att sedan inte få krama honom igen... Fruktansvärt.
Jag har tidiagre sagt att jag skulle vilja adoptera ett barn för att det finns så många som far illa eller som inte har föräldrar. Men det kändes helt plötsligt så hemskt när man tänker bakgrunden till att barnet lämnas bort. Men det är imponerande att det finns folk som ger upp sina barn för att ge dem en bättre tillvaro. Men det är ju trots allt det barnet handlar om, man vill ge det allt före ens eget välbefinnande.
Vårt lilla hjärta jobbar hårt med sina fötter nu. Och snart snart snart ska vi få pussa på dem.

tisdag 24 augusti 2010

Det var ett tag sen nu

Har nog inte haft så mycket att säga trots de tusen tankarna som finns i huvudet mest hela tiden.
Graviditeten rullar på, kände mig som en fet och dålig person när jag gått upp tio kilo och var jätteduktig på att inte äta onödiga saker ett tag. Men det har tydligen inte hjälpt speciellt bra för nu är det ytterligare fem kilo påplussat och sju veckors graviditet kvar. Det verkar bli en viktökning på 20 kilo plus. Vad hände med att vara en fin gravid som bara får en mage och går upp mindre än tio kilo? Som sedan får en liten bebis? Med den här vikten och den här magen kommer det komma ut en stor klump. Och ärligt talat blir jag fan rädd varje gång jag ser den här magen i spegeln.
Så deal till nästa gång är att tappa alla dessa kilon och lite till och att träna under nästa graviditet. Punkt.